scribus_header-91

Att sätta böcker med Scribus

Publicerad den Lennart Guldbrandsson på http://www.elementx.se/att-satta-bocker-med-scribus/

Ett bokuppslag.

Jag har tidigare skrivit om hur jag använder fri programvara, bland annat för att vara (mer) säker på att kunna öppna mina dokument när företaget bakom programvaran läggs ner eller sluta stödja filformatet. Och det kommeratt hända.

De flesta känner kanske till att det kan vara bra med speciella verktyg för att sätta böcker (d.v.s att göra så att böckerna ser ut som böcker och inte dokument i ordbehandlingsprogram). Många större förlag och tryckerier brukar använda ett program som heter InDesign eller rekommendera andra att använda InDesign. Det finns en klar fördel med det: alla pratar samma språk. Nackdelen är lika uppenbar: man blir inlåst eller utelåst, baserat på vilken sida om staketet man befinner sig i. Jag tänker inte försöka omvända någon. Om man använder InDesign och är nöjd med det är det bara bra. Men jag vill visa att det finns alternativ som går lika bra att använda och kan ge samma resultat.

För den som använder InDesign finns det bra guider på nätet, både i text- och filmform. Men det finns inte så många bra guider för hur man sätter böcker i Scribus, som är det programmet jag använde när jag satte Deckarhyllans tre böcker. Så, här är min enkla guide:

Innehåll:

1. Vad är det för bok?
2. Skapa en bok 
Viktigt mellansnack
3. Skapa mallsidor (med sidnummer)
4. Lägg in text
5. Ge texten lite stil
6. Genvägar och tricks
7. Finjustera texten
8. Skapa PDF
9. Slå ihop flera PDF:er
10. Klar?

scribus_header-91Scribus är fri programvara, vilket bland annat betyder att du kan ladda ner det gratis (”fri” syftar egentligen på att vem som helst har tillgång till koden och kan hjälpa till att förbättra den, men för alla som jag som inte kan programmera betyder det i praktiken att programmet är gratis). Alla uppdateringar är gratis. Det finns gott om extra-verktyg som också är gratis. Du kan ladda ner Scribus härifrån.

1. Vad är det för bok?

Första steget är att bestämma sig för vad det är för bok man ska göra. I det följande kommer jag visa hur man gör en pocketbok, så om du har tänkt dig en coffee table book eller en bok i ett annat format får du tänka dig hur det kommer att påverka formatet.

Typen av bok påverkar teckensnitt, teckenstorlek, kapitelindelning, och mycket annat, så du behöver verkligen ha koll på det här. Det är inte roligt att behöva göra om formatet i efterhand.

Bokens innehåll påverkar också omslaget, men jag kommer här att fokusera på inlagan, d.v.s. de sidor som är mellan pärmarna.

Fundera på målgruppen: har de lätt att läsa? Hur ser de böcker som målgruppen brukar läsa ut? Vad skulle irritera målgruppen?

I fallet med de böcker jag satte pratade jag och min kollega Håkan länge om vad det var för sorts böcker. Att det var klassiska deckare visste vi såklart, men vad betydde det för utseendet? Vi tog fram flera liknande böcker och försökte hitta gemensamma drag, och element som båda gillade. Dessutom kikade vi på vad bokhandeln föredrog för format. Standardformatet för pocket är 110 x 178 mm. Det kändes dumt att frångå det, så allt vi gjorde baserades på det.

2. Skapa en bok

När man startar Scribus frågar programmet om man vill a) Skapa ett nytt dokument, b) Öppna en mall, c) Öppna ett existerande dokument eller d) Öppna ett nyligen öppnat dokument. Under a) finns massor med alternativ om hur dokumentet ska se ut.

Scribus öppningsdialogruta

Så här fyllde jag i rutorna:

  • Dubbelsidigt dokument
  • Bredd: 110 mm
  • Höjd: 178 mm
  • Första sidan är höger sida
  • Marginallinjer Insida: 13 mm
  • Marginallinjer Yttersida: 10 mm
  • Marginallinjer Överst: 13 mm
  • Marginallinjer Nederst: 14 mm
  • Antal sidor: 10 (till att börja med)
  • Automatiska textramar: Ja

Marginalerna kan behöva förklaras. Varför är de olika? Ser inte det konstigt ut? Nej, till att börja med behövs det mer marginal på insidan, eftersom vecket finns där. Vi valde att ha sidnumren längst ner. Därför behövs det lite större marginaler där.

En nackdel med Scribus är att den, i alla fall på min dator, inte klarar att sätta en hel bok i ett och samma dokument. Jag är övertygad om att de arbetar på det problemet, men det finns ganska enkla vägar förbi det, som vi ska se. Jag brukar sikta på omkring 50 sidor som max och sedan lägga ihop flera dokument.

Viktigt mellansnack

Scribus använder sig av ramar. Det betyder att all text och alla bilder måste ligga i en ram. I exemplet ovan skapade vi textramar automatiskt, där själva texten i boken ska vara. Om du vill lägga in en bild måste du rita upp var bilden ska ligga och hur stor den ska vara. Därefter kan du göra mycket exakta saker med ramen – mycket mer exakta än i din ordbehandlare – men det kan vara lite förvirrande i början.

För att skapa en ram, gå till Infoga och välj därefter vad du vill. Om du vill lägga in en textram går du till Infoga och därefter till Infoga textram (eller Insert Text Frame). [I sådana här instruktioner brukar >-tecknet betyda att man först ska göra det ena och sedan det andra. Så här: Infoga >Infoga textram. +-tecknet anger istället att två tangenter ska tryckas ner samtidigt.] Då förvandlas markören till ett hårkors som du kan använda för att markera var de motsatta hörnen ska vara. Klicka där du vill att ena hörnet ska vara. När du släpper markören skapas ramen. Inuti den ramen kan du sedan placera text, färg, bilder, etc. Genom att klicka på ramen igen kan du sedan lägga till, ändra, flytta eller ta bort olika saker. Bildramar fyller man genom att högerklicka >Hämta bild. Om du flyttar en bild i ditt arkivsystem kommer Scribus inte hitta den, så skapa gärna en kopia och lägg i samma mapp.

3. Skapa mallsidor (med sidnummer)

Du kommer antagligen att vilja att vissa sidor ska se annorlunda ut än andra. Normala sidor kanske ska ha sidnumrering, medan tomma sidor inte ska ha det. Högersidor och vänstersidor brukar se olika ut (till exempel kanske pagineringen ligger längst ut i kanten och då är de omväxlande höger- och vänsterställda). Allt det här gör man med mallsidor. Som standard finns det två mallsidor: Normal Höger och Normal Vänster. För att redigera dem, gå till Redigera > Mallsidor. Välj den mallsida du vill redigera. Du kan skapa nya mallsidor genom att klicka på symbolen längst till vänster som ser ut som ett dokument med en stjärna.

Om du vill göra sidnummer som ligger kant i kant med textramens yttre kant gör du så här:

  • Infoga > Infoga textram.
  • Flytta ramen genom att markera ramen > Fönster > Justera och fördela. Välj Relativt: Marginaler.
  • Klicka på den symbol som har ett orange märke till vänster eller höger (beroende på vilken sida du vill ha pagineringen på).
  • Markera ramen igen. Stega dig uppåt eller neråt med pilarna för att placera den rätt i höjdled.
  • Klicka inuti textramen > Infoga > TeckenSidnummer. Om du vill kan du återkomma och redigera stilen på sidnumret senare.

Tänk på att du enbart har sidnummer på hälften av sidorna nu. För att göra resten ser processen ut så här:

  • Markera textramen och kopiera den (med Ctrl + C).
  • Välj den andra mallsidan.
  • Klistra in textramen (med Ctrl + V).
  • Aktivera Justera och fördela-fönstret igen och klicka på den symbol som justerar ramen dit du vill ha den.

Avsluta genom att stänga Redigera mallsida-fönstret.

För att ändra så att påföljande dokument börjar med rätt sidnummer:

  • Ta reda på sista sidnumret för dokumentet innan
  • Dokumentinställningar > Avsnitt > ändra Start till numret över det högsta tidigare sidnumret

4. Lägg in text

Scribus (och InDesign) är egentligen inte tänkta att skriva text i, även om man naturligtvis kan göra det också. Programmets huvudsyfte är istället att göra texten snyggare. Så fortsätt att skriva i din vanliga ordbehandlare och plocka därefter in texten i Scribus, så här:

  • Högerklicka i en textram > Hämta text
  • Välj det dokument där texten finns

Beroende på vilken sorts dokument du väljer (.doc, .docx, .odt, .txt, etc) får du sedan olika alternativ, inklusive Skriv över stilmallar och Sammanfoga stilmallar. Klicka OK. Om texten sträcker sig över flera sidor kommer textramarna att knytas ihop, på samma sätt som i ett vanligt textdokument. Om du med andra ord skjuter ner texten på sidan 1 kommer texten att flyttas ner även på sidan 2 och framåt. Om textramarna inte är ihopknutna flödar istället texten utanför ramen och blir osynlig. När texten flödar utanför textramen kommer ett rött kryss att visas i kanten på ramen.

Lägg till sidor så att det blir ungefär 50 sidor per dokument (se ovan) så här > Sida > Infoga.  När du kommit till ett naturligt ställe att dela upp texten, till exempel ett kapitelslut, radera resten av texten och ta bort resten av sidorna > Sida > Ta bort. För nästa dokument gör du likadant, fast du börjar genom att radera texten fram till rätt kapitel. Jag rekommenderar att du gör det i din ordbehandlare. När du skapar dokument 2 och så vidare kan du importera mallsidor från det första dokumentet så att de blir precis likadana > Redigera > Mallsidor > den tredje knappen från vänster.

Om du vill göra så att exempelvis nytt kapitel börjar på ny sida, klicka på det ställe i texten där den ska brytas > Infoga > Mellanslag och brytningar > Bryt ram.

5. Ge texten lite stil

Beroende på hur du har gjort ursprungsdokumentet kan sådana saker som fetstil och rubriker ha följt med, men oavsett bör du fixa till texten så att all brödtext har samma stil, alla rubriker följer samma mönster, etc. Det gör man via stilmallar. Stilmallarna styr hur all text av en typ ska se ut, så att du slipper gå igenom hela dokumentet och ändra varenda rubrik, om du skulle få för dig att du inte gillar ett visst teckensnitt. Istället ändrar du alla rubriker etc på ett ställe. Gör så här:Redigera > Stilmallar. Där listas alla existerande stilmallar. Genom att dubbelklicka på en av stilmallarna kan du bestämma sådana saker som indrag, teckensnitt, teckenstorlek och marginaljustering. Du kan också skapa nya stilmallar eller kopiera existerande stilmallar och sedan använda dem som bas för varianter. Ett tillfälle där det är bra är om du vill att första stycket i varje kapitel ska börja utan indrag, medan resterande stycken ska ha indrag. Då kopierar du standardstilmallen för brödtexten, gör en ny stilmall med namnet Rad 1 och tar bort indraget.

När du skapar dokument 2 och så vidare kan du importera stilmallar från det första dokumentet så att de blir precis likadana > Redigera > Stilmallar > Importera.

Det finns mycket att tänka på när det gäller typografi, men generellt sett är det bra att tänka på att stilen ska vara så osynlig som möjligt. Välj ett enkelt tydligt seriff-teckensnitt för brödtexten, såsom Garamond, Bembo eller Palatino. Rubrikerna kan vara mer utstickande, men tänk på vilken sorts bok det är.

I vårt fall använde vi oss av följande stilmallar:

  • Brödtext (Default): Sabon, storlek 10, marginaljusterat (inte hårt marginaljusterat), indraget 4 mm, radavstånd: 13, Glyph extension: 93-100%
  • Rad 1: Sabon, storlek 10, marginaljusterat (inte hård marginaljusterat), inget indrag, radavstånd: 13
  • Kapitelrubriker: BodoniXT, storlek 16, högerjusterat, 40 pt:s avstånd till nästa rad
  • Avsnittsdelar: BodoniXT, storlek 20, kapitäler, centrerat, 80 pt från sidtopp, radavstånd 20 pt
  • Sidnummer: Sabon, kursiv, storlek 10, centrerat

Några förklaringar:

  • Skillnaden mellan marginaljusterad text och hårt marginaljusterad text är att den senare gör att den sista raden i varje stycke också är marginaljusterad, vilket gör att den ofta blir mycket utdragen. Vanlig marginaljustering innebär istället att den sista raden är vänsterställd.
  • Glyph extenstion handlar om hur mycket Scribus trycker ihop bokstäver för att få plats med dem på rader. Jag återkommer till det i avsnitt 7.
  • Sidnumren kommer man åt genom att gå in på mallsidorna (se punkt 3 ovan)

6. Genvägar och tricks

Det finns flera genvägar och tricks. Här är några av dem jag använder oftast:

  • När du inte har en ram markerad > T. Detta skapar en textram.
  • I skapar en bildram.
  • S skapar en figur (som du kan fylla med färg eller annat).
  • F2 öppnar fönstret Egenskaper. Det fönstret gör det enklare att styra utseendet på text, bilder, etc.
  • F3 öppnar fönstret Stilmallar. Där går det att redigera all text markerad som Brödtext, till exempel, på en gång.
  • För att enkelt hitta bland de olika ramarna och objekten > Fönster > Översikt.
  • Avstava ord > Ctrl + Shift + –.
  • Fast mellanslag > Ctrl + Mellanslag. (Fasta mellanslag är bra exempelvis för att se till att längre tal såsom 10 000 inte hamnar på två rader utan hålls ihop.)
  • Bryt rad > Shift + Return.
  • Bryt ram (till exempel för att börja kapitel på ny sida) > Ctrl + Return.
  • Hämta bild (när du har bildram markerad) > Ctrl + I.

Om du vill göra mer avancerade grejer med bilder och texter, såsom att lägga in en bild och låta texten flöda kring den, eller att göra en innehållsförteckning kan du gå till Scribus manual här eller kanske ännu hellre Floss manuals handbok. På svenska finns exempelvis den här guiden (pdf).

7. Finjustera texten

Man kan göra oerhört mycket med texten för att få den snygg. Exempelvis kan man göra enskilda bokstäver, ord eller stycken högre eller bredare, ge dem skuggor i färg, eller göra konturlinjer. Men det viktiga är inte alla extrema justeringar man kan göra, utan de små sakerna som gör att texten ser professionell ut. Jag är själv inte utbildad sättare och använder mig sällan av mer avancerade saker som ligaturer. Istället har jag fått pröva mig fram till vad som fungerar, men det här är några av de saker jag rekommenderar att du gör:

  • Scribus anpassar texten så att lagom många tecken får plats på varje rad. Du kan avgöra hur mycket Scribus trycker ihop eller drar isär genom > F2 > Text > Advanced Settings >Word tracking. För tajtare text, sätt ”Min.” till ett lägre värde. Omkring 95% brukar fungera bra.
  • En egenhet med Scribus är dock att den inte avstavar helt automatiskt på svenska (än). Det betyder att längre ord flyttas ner till andra raden varpå det blir bredare luckor mellan orden på den övre raden. Enstaka sådana luckor är inte hela världen – även om det är osnyggt – men om det finns flera sådana luckor på en sida och de hamnar i rad ovanför varandra bildas vad som brukar kallas för rännor, vilket gör texten svårare att läsa. Åtgärda det genom att lägga in avstavningar på de ställen där det går. Ställ markören på rätt ställe och klicka Ctrl + Shift + –. Det här kan ta tid, men man vänjer sig efter hand att snabbt identifiera vilka stycken som är glesa och vilka ord som går att avstava. Ett enda avstavat ord kan påverka resten av texten, så jag rekommenderar att man gör det här tidigt i justeringsprocessen.
  • Kolla om alla fetstilta och kursiverade ord är som de ska. Om du har vissa ord som du vet är kursiverade eller fetstilta, såsom vi hade fartygsnamn, kan du söka och ersätta dem, så här > Redigera > Redigera text > Sök/Ersätt. I vänstra kolumnen söker du efter ett ord och i högre kolumnen kan du ersätta samma ord, fast då kursiverat, eller i ett annat teckensnitt, eller något annat som du vill förändra.
  • Leta efter horungar och änkor, d.v.s. enstaka rader först eller sist på en sida. Enligt god typografisk sed ska det minst vara två rader i den första och sista raden på en sida. För att få bort horungarna, leta efter områden med för mycket eller för lite text på samma sida eller de anslutande sidorna. Markera det stycket och ändra hur tajt texten är (se ovan). Om det inte löser saken, ändra Manuell spärrning eller Glyph Extension, med högst 1-2%! Det märks inte, men kan lösa saken eftersom det fördelas över ett helt stycke. Skulle inte ens det hjälpa, putsa på texten. Enstaka ordbyten kan lösa saken.

När du genomfört de delarna, korrekturläs texten igen. Du kommer märka fler korrekturfel nu när boken ser annorlunda ut. Korrekturläsningen kan betyda att fler horungar uppstår, men då får du ändra textens täthet tills det ser bra ut. Och du, låt andra korrekturläsa texten.

8. Skapa PDF

När du har gjort alla dokument som behövs för hela texten, och sparat dem, är det dags att förvandla dem till PDF:er.

Det finns en knapp i verktygsraden längst upp (det är den sjunde från vänster, med en Acrobat-A-symbol på). När du klickar på den kontrollerar Scribus flera saker, inklusive om text överflödar från någon ram, om någon bildram är tom och om bilderna som finns mer är av för låg kvalitet. Är allt okej kommer du till ett fönster med fler val.

  • På fliken Allmänt bör du kontrollera att rutan Alla sidor är iklickad. Låt resten vara.
  • På fliken Teckensnitt finns det tre rutor: Tillgängliga teckensnitt, Teckensnitt att bädda in och Fonts to outline. Den första rutan listar alla teckensnitt som används i dokumentet, vilket betyder att du kan kontrollera att det inte finns några oväntade teckensnitt. (Skulle det vara så, kan du gå till Ctrl + T > Sök/Ersätt och söka på det oväntade teckensnittet och ersätta med rätt teckensnitt.) Den andra rutan anger vilka teckensnitt du skickar med inuti själva dokumentet. Se till att så många som möjligt, helst alla teckensnitt, finns med i den rutan, genom att klicka på Embed all. Outline innebär att bokstäver och siffror sparas som bilder. Det vill vi inte.
  • På fliken Färg kan du välja om PDF:en är tänkt att tryckas/skrivas ut eller om det är för webben. Det där påverkar hur färgerna återges. Om du skickar en PDF till ett tryckeri kommer färgerna att se annorlunda ut än på en vanlig skrivare. Det här är vanligtvis mest aktuellt för omslag, men kan även påverka om man gör en bok med färgbilder. Vanlig svart text påverkas inte.
  • På fliken Pre-press kan du göra inställningar för tryckning av PDF:en. Olika tryckerier har olika inställningar, men två saker bör du hålla noggrann koll på: Crop marks är de märken som visar var pappret ska skäras till rätt storlek. Bleed marks är de märken som visar var gränserna för innehållet är. Om du låter något sticka ut utanför de märkena kommer tryckeriet att skicka tillbaka PDF:en.

När allt är klart kan du skapa PDF:erna genom att klicka Spara.

9. Slå ihop flera PDF:er

Okej, nu har du flera PDF:er som alla innehåller en del av texten. Hur ska du få ihop dem till en enda PDF? Jo, det finns verktyg som kan göra det. Jag använder själv ett som heter PDFtk (PDF Toolkit), och som också är fri programvara. Med hjälp av det kan du välja vilka dokument som ska ingå i PDF:en, i vilken ordning – och till och med om bara delar av PDF:en ska ingå. Du kan också dela upp PDF:er med det och mycket annat. Ladda ner PDFtk här.

10. Klar?

Glöm inte att kontrollera allting två gånger:

  • Har du fått med alla dokument och inga andra?
  • Ligger de i rätt ordning?
  • Blev sammanslagningen lyckad? Kolla särskilt sidnumreringen. Vi var tvungna att kontrollera att sidnumreringen inte hoppade, eftersom jag hade råkat ändra placeringen av sidnumren i en av PDF:erna.
  • Stämmer teckensnitten? Kolla i PDF:ens Egenskaper att inga överflödiga teckensnitt finns med, eller att några teckensnitt saknas. Det kan strula till brytningen så att det blir horungar.
  • Korrekturläs igen. Man kan aldrig korrekturläsa för mycket. Låt någon annan göra det också.

I och med det här tionde steget har du en bok som bör vara ganska snygg. Hela processen tar ett tag, men man vänjer sig ganska snabbt vid handgreppen, genvägarna och hittar sitt eget flöde.

Läs mer tips om skrivande på http://www.elementx.se/

No comments yet.

Kommentera

Bokutgivaresällskapet Seriff
c/o Torsten Larsson
Kaptensvägen 3
247 41 Södra Sandby

info@seriff.se