types-300x186

Fem bra typsnitt till böcker

Att välja typsnitt är ett äventyr. Oavsett om du ska skriva en rubrik, göra ett omslag, sätta samman en inbjudan eller – vilket det här inlägget kommer att behandla mer i detalj – om du ska sätta en bok.

types-300x186Många ser nog typsnittsvalet som något obekant och krångligt. Man tenderar därför att luta sig mot beprövade varianter som man är bekant med och ”alltid kört med” tidigare. Syftet med det här inlägget är att ge tips på vad man kan välja istället, för att slippa klicka på Times nästa gång det är dags.

Först och främst är det viktigt att befästa varför man väljer vissa typer av typsnitt. Syftet med formgivning är att underlätta för läsaren att ta in den information de läser. Det är i denna utgångspunkt som jag redan nu kommer att slå fast att mina tips endast kommer att innehålla så kallade seriffer, det vill säga typsnitt med klackar. Times är ett exempel på ett sådant typsnitt. Exempel på motsatsen (sans-seriffer) är Helvetica och Verdana.

Typsnitt viktigt för bra läsbarhet

När det kommer till läsbarhet i böcker så är det alltså viktigt att göra det så lätt för läsaren som möjligt. Då är det enligt min mening seriffer som gäller, alltså typsnitt med klackar. Det finns ungefär 27 000 olika varianter, varav ca 26 000 är väldigt snarlika varandra på olika sätt. Så av de jag strax ska presentera kanske ni kommer att känna igen ett par, fast under andra namn, då de förekommer i olika plagiatformer på olika datorsystem världen över.

Typsnitten jag har valt här är typsnitt jag själv använder i mitt dagliga arbete som formgivare och  jag väljer mellan dem baserat på olika önskvärda resultat, då de har lite olika egenskaper. Detta kommer jag att presentera under respektive typsnitt.

När man väljer typsnitt bör man välja ett med en stor familj med många skärningar. ”Många skärningar” betyder att den finns i många olika delvarianter, såsom fet, halvfet, kursiv, extra smal, extra bred, ligaturer etc. En tumregel vid formgivning (vilka man bör följa om man är ovan) är att man ska ha så få typsnitt som möjligt i samma verk och då är det bra att kunna variera sig inom samma familj.

Så glöm nu alla sans-seriffer, för här har du en presentation av mina fem favorittypsnitt – utan bestämd prioritetsordning – vid sättning av brödtext i bok.

5 bra typsnitt för böcker

Samtliga nedanstående exempel är satta i 11 punkters stil på 14 punkters radavstånd. Skillnader i storlek beror således på typsnittets skärning och inte på bildernas storlek.

 

 

exempel_centaurCentaur

Ett lite semi-modernt typsnitt, ursprungligen ritat 1914 av Bruce Rogers. Den lite kantigare formen på serifferna och specialtecken, såsom punkt och komma, ger typsnittet en väldigt speciell prägel. Centaur bygger rätt mycket på bredden och kan med fördel användas om utrymmet inte är något problem. Det man ska tänka på dock är att inte sätta i för liten grad då typsnittet är ganska ”tunt” och kan då bli svårt att läsa för personer med synnedsättning.

 

 

exempel_garamondGaramond

Garamond är en klassiker bland typsnitt och ett jag hela tiden återvänder till. Kanske det vackraste av alla seriffer med sina höga staplar. Typsnittet har i övrigt en väldigt rund bokstavsbild och bygger en del på bredden, på samma sätt som Centaur. Garamond, döpt efter dess ursprunglige skapare Claude Garamont, är ansedd som en av de mest miljövänliga typsnitten då den använder väldigt lite trycksvärta.

 

exempel_bemboBembo

Bembo, som i sin nuvarande form togs fram under ledning av Stanley Morison på Monotype 1929, är ett lättläst och välflödande typsnitt som kan användas i många olika sammanhang. Bembo mår bra av lite luft och är därför lämplig då man har gott om plats.

 

exempel_minionMinion

Ett av de kanske mer ovanliga typsnitten i min lista är Minion, formgiven av Robert Slimbach för Adobe 1990. Jag gillar dess form med lite mer kompakta bokstäver som skapar tätare ordbilder. Ett bra typsnitt om man har lite mindre utrymme att röra sig med. Det är ett typsnitt som fyller ut sin yta rätt bra.

 

exempel_scalaScala

Scala är ett relativt modernt typsnitt, designat av holländaren Martin Majoor så sent som 1990. Dock influerades han av många äldre typsnitt då han tog fram det. Scala har ett väldigt mjukt flöde men är lite kantigare än de andra fyra i min lista, vilket gör den till min favorit när det kommer till boksättning.
Scala är även flygbolaget KLM:s hustypsnitt, även om jag tvivlar på att de satt så många böcker i det.

 

Du kan hitta typsnitten ovan hos de flesta typsnittsleverantörer, dock med varierande prislapp, så kolla gärna runt lite innan du bestämmer dig. Givetvis ska du äga typsnitten du sätter din bok med. Att ”stjäla” typsnitt på nätet kan verka lockande men priset kan bli högt om man upptäcks. Det finns flera sajter på nätet där du kan ladda ner kostnadsfria typsnitt om du inte har möjlighet eller lust att betala och där finns ofta flera varianter av de ovanstående även om de inte har originalen. En sådan sajt är t ex dafont.com.

TIPS 1: Och vill du ta reda på vad ett typsnitt heter – kanske har du hittat en favorit i en bok – kan jag varmt rekommendera dig att prova MyFonts tjänst What The Font, där du steg för steg kan luska reda på namn och tillverkare. Funkar väldigt bra.

TIPS 2: Om du är osäker på vilket typsnitt du ska välja, prova dig fram och låt andra läsa och avgöra. Sätt ett kapitel i ett par olika fonter och se hur det blir. Du kommer då också att märka att olika typsnitt påverkar omfånget på texten. Detta kan ju också påverka ditt val.

Lycka till med din sättning nu, men glöm inte att det ofta går fortare och blir bättre om du anlitar en erfaren sättare eller formgivare, då sättning handlar om så mycket mer än bara typsnittsval. Är du osäker så är det dumt att chansa.

Vilket är ditt nya favorittypsnitt?

, , , , , ,

No comments yet.

Kommentera

Bokutgivaresällskapet Seriff
c/o Torsten Larsson
Kaptensvägen 3
247 41 Södra Sandby

info@seriff.se